Lillan blir snart 2 år. Har det verkligen gått 2 år sen jag höll henne i min famn för första gången? Är den tid som passerat verkligen bara 2 år? Jag ar lite svårt att förstå att det gått så pass lång tid, samtidigt som det inte alls känns särskilt länge. Det har hänt så mycket under de här två åren och jag minns nästan inte livet utan henne.

Var ute med hunden för en liten stund sen och när jag var nästan hemma såg jag något litet som gick över vägen. Undrade vad det kunde vara och när jag kom närmare såg jag att det var en liten igelkott.

Skyndade in för att hämta kameran och tog några bilder på den. Jag kom ganska nära, den verkade inte alls rädd. Jag hoppas att den inte blir överkörd för den var precis vid infarten till parkeringen.

Sambon köpte den här filmen igår och vi tyckte båda två att den verkade spännande. Stor besvikelse. "Lika imponerande som Transformers". Eh, näe.... "...en spektakulär actionupplevelse med specialeffekter som inte liknar något du sett tidigare." Eh, näe....

Striden i början liknande ett dåligt tv-spel. Vi tyckte båda två att specialeffekterna borde vara bättre med tanke på hur ny filmen är (2007). De är  bättre i Jurassic Park och den filmen är från 1993.

Även om början var ganska dålig så ville jag ändå se hur det gick, och både handlingen och effekterna blev lite bättre mot mitten av filmen. Men det var ändå inte riktigt bra. Det hade kunnat vara så mycket bättre än vad det var.

Gör ett besök i Bloggriket

Tittade ut genom köksfönstret och himlen är riktigt fin ikväll. Tittade ut genom balkongdörren och på den sidan av är det betydligt mörkare. Det har regnat ganska mycket idag och ett tag såg det ut som att det skulle bli åska. Det är lite dimma ute nu, det är lite mysigt och mystiskt med dimma.

Det är ganska kul att se att nymfparakiten blir mer och mer tam. Den vågar mer och sitter gärna i öppningen till buren och tittar ut eller klättrar upp på taket. Och så sitter den ju gärna på K:s axel och där kan den ju sitta i en timme eller mer. Nu har den börjat äta ur hans hand också. Den är så fin.

Jag vet inte hur många gånger jag ringt till syrran istället för sambon. Av någon anledning så blandar jag ihop deras nummer fast de inte ens liknar varandra. Men jag ringer bara till syrran när jag egentligen tänkt ringa till K, inte tvärt om.

Första gången det hände ringde jag K, trodde jag, och så var det en tjej som svarade! Hann ju undra över det i två sekunder innan jag undrade vilket nummer jag hade slagit egentligen. Och så kom jag på att jag hade ju ringt till syrran.

Ibland upptäcker jag det innan det hinner gå fram signaler eller innan hon hinner svara. Andra gånger märker jag det inte förrän hon svarat. Jag kan ju gå genom telefonboken eller knappa in numret och få förslag på nummer som passar när jag ringer med min telefon, men det spelar som ingen roll. För jag har i huvudet vem jag ska ringa till men när jag väl ringer så blir det fel ändå. Som tur är händer det inte så ofta, men det händer lite då och då.

Nu är det inte så mycket kvar av korrekturläsningen och bearbetningen med mitt manus. Snart är är jag färdig och då ska texten skickas in till ett förlag. Det är lite roligt att gå igenom alllt igen, även om själa uppgiften egentligen är ganska tråkig, för jag fastnar på vissa ställen som jag tycker om.

Jag hoppas att de som läser min roman på förlaget kommer tycka om den på samma sätt som jag gör så att den blir publicerad. Och sen hoppas jag ju så klart att även läsarna tycker om det jag skriver. Det är ju dem som ska köpa min bok. Och förhoppningsvis leder det till att fler böcker blir publicerade och att fler vill läsa dem.

Vill du följa mig och min väg till att bli författare? Lägg då gärna till mig på bloglovin eller blogkeen så ser du snabbt och lätt när jag uppdaterat.

Klicka gärna här också och gör ett besök i Bloggriket.