Visst är det härligt när allting ordnar sig, bara så där. Det blev mycket på en gång nu, men det är bara roligt. Nu ser jag framemot sommaren ännu mer. Det blir en bra sommar, med mycket jobb men vi kommer ha tid för sol och bad och slappande också.

Och imorgon åker jag och M på en liten semester till höga kusten med min syster och mina föräldrar. K ska vara hemma och förbereda sig inför jobbet han börjar på måndag. Det ska bli spännande att åka iväg så här med M, hon har bara gjort kortare resor förut så vi får se vad hon tycker om att åka bil så länge. Men vi kommer stanna ganska mycket för syrran har med sin hund också.

Det ska bli kul att se hur stugan ser ut, jag hoppas den är fin. Har egentligen ingen aning om vad vi ska göra där nere, blir kanske att åka till IKEA en sväng och så ska vi väl se om vi kan få nån fisk. Det ska i alla fall bli kul att komma iväg lite, synd bara att inte K kan följa med.

Det har varit grått och tråkigt idag. Det var liknande väder under helgen, men idag har det snöat. Jag tror till och med att det haglade ett tag. Det är fortfarande mulet och ganska kyligt ute, det har det varit hela dagen. Det är som att våren försvann och det blev höst istället. Jag hoppas att det blir bättre väder imorgon. Jag vill mycket hellre ha lite sol och värme istället för det här gråa och tråkiga.

Igår kväll halkade jag in på Motivationsbloggen och hittade ett inlägg om drömmar och begränsningar. Jag kände igen mig i det hon skrev och blev inspirerad att skriva ett liknande inlägg. För det är något jag tänker ganska mycket.

Jag, som många andra, har drömmar som vi tänker på och skulle vilja förverkliga. Det behöver inte vara stora drömmar alla gånger, det kan handla om ett jobb, att plugga, eller kanske flytta till en annan stad. Men det är något som gör att vi inte vågar. Vi intalar oss att vi inte kan eller att det inte går och låter kanske bli att ens försöka.

Hon skriver "...därför att egentligen är inte våra drömmar  för stora, utan våra tankar som är för små" och att det är det som begränsar oss. Jag tror att det är precis så det är.

Jag kan ju bara se till mig själv, men det är många gånger jag begränsar mig genom att att tänka att det går inte, jag kan inte eller jag vågar inte. Men man vet ju egentligen inte förrän man provat, och ibland måste man få göra misstag. Man lär sig ju av misstagen också.  Och skulle det verkligen vara så farligt om man misslyckades ibland?

Jag skulle vilja vara en sån inte har så mycket begränsningar. Som tänker att "det ordnar sig" eller "jag provar och funkar det så funkar det, funkar det inte så gör det inte så mycket". Jag skulle kunna vara en sån person. Om jag vågade. För till och med där begränsar jag mig själv, medvetet eller omedvetet. Men om allt går som jag och syrran planerar och vill aå kommer vi ta ett stort kliv ut i det okända. Och funkar det så funkar det, om inte så har vi i alla fall provat.

Varje gång jag ser på program som En plats på landet, Drömhus vid havet, Location, location, location och vad allt vad nu de där programmen heter så längtar jag bara mer och mer efter hus. Jag vill också ha ett stort lantkök med stora ytor, många arbetsbänkar och snygga träluckor. Jag vill också ha ett stort hus med många rum och en stor tomt där både hund och barn kan leka. En tomt där vi kan odla egna grönsaker, plantera en massa växter och ha en liten fontän av nåt slag. Och så vill jag ha stora, höga fönster med fönsterbrädor som är så breda att man kan sitta i dem. Ett eget bibliotek ska jag också ha. Ett stort rum med bokhyllor från golv till tak och fulla med böcker. En härlig fåtölj och en bra läslampa.

Jag blir bara mer och mer less på vår lägenhet. Vi har ett jättebra läge och öppen planlösning så solen kommer in i hela lägenheten. men vi har en trapp i lägenehetn och den blir bara jobbigare och jobbigare. Vi måste bära allt upp och ner för den, dottern, grejer, och hunden. Han är så gammal så han orkar inte med trappen längre. Uppför går väl iochförsig ganska bra, men han går inte nerför den.

Lägenheten är inte så stor heller eftersom trappen tar upp så mycket. Den känns mindre och mindre allteftersom M blir större och jag skulle gärna flytta till drömhuset imorgon. Helst skulle vi vilja bygga nytt och få rita huset själva, men det kan kanske blir lite svårt. Det kommer ändå inte bli något hus inom den närmsta framtiden, så vi har väl iochförsig gott om tid på att drömma, fundera och planera.

Vi gick ju till syrran igår för att äta middag. Jag och K fixade med maten medan hon roade M lite. M ville gärna stå på fönsterbrädorna och titta ut genom fönstret. det var extra roligt att stå i vardagsrumsfönstret för då kunde hon spana i grannarna som grillade. Hon lekte lite kurragömma bakom gardinen också. Självklart fick hon inte stå i fönstret själv, vi höll i henne hela tiden.

Midadgen bestod av fläskfilé och pommes frites. Kändes lite tråkigt egentligen för det blir nästan alltid det såna här gånger, men det är ju väldigt gott. Efter maten blev det en promenad med hundarna, och jag tyckte jättesynd om både syrran och hennes hund. Han har ju blivit skotträdd och tycker inte alls om att vara ute när det smäller. Han ville springa ifrån ljudet av smällarna så det blev en kort promenad med en väldigt stressad hund. Stackarn. Men det gick bra så länge vi höll oss inomhus i alla fall, då brydde han sig knappt.

När vi kom tillbaka hade M somnat och vi tog fram chips och spelade Trivial Pursuit på playstation. Syrran fick tre tårtbitar ganska snabbt, sen knappade jag in och tog  ledningen ganska länge. Jag hade bara kvar att svara på frågan i mitten för att vinna, när K som legat efter hela spelat lyckades vinna. Det är så typiskt. Han vinner (med några väldigt få undantag) alltid när vi spelar nåt. Men det var kul i alla fall.

Då var det lrödag igen. Och valborgs är det också. Får se vad det blir för väder ikväll. På morgonen var det molnigt, nu tittar solen fram men det är fortfarande mycket moln. Och det var inte värme idag heller.

Ikväll ska vi i alla fall äta middag hos min syster och sen spela lite spel och äta lite gott. Det ska bli trevligt. Jag tror inte att vi kommer gå till nån brasa, de har tagit bort den som har varit här på området. Smällare och sånt ska vi försöka undvika också, blir att gå ut med hundarna medan det är lugnt ute för syrrans hund blev skrämd på nyårsafton. Jag hoppas det ska gå bra ikväll.

Jag kom nyss hem från en promenad med hunden och är lite skakis. När vi var nästan hemma kom det en grå hund från ingenstans. Den hade uppenbarligen smitit för den hade kopplet hängande efter sig. Den var inte aggressiv eller så, men den följde efter oss och det var väldigt obehagligt.

Jag varken såg eller hörde någon som kunde rå om den medan jag gick den lilla biten som var kvar hem. När jag öppnade ytterdörren hörde jag nån ropa på hunden och när jag gått in och vänt mig om såg jag en tjej komma springande.

Jag försöker ha lite förståelse samtidigt som jag är lite uppskakad. Hunden hade ju smitit, hon hade i alla fall inte haft den lös och låtit den springa som den ville, som många gör här. Men jag kan inte låta bli att undra var hon var under den minut eller två som gick från det att hunden kom fram till oss til det att hon ropade på den och kom springande.

Det var verkligen på tiden att köpa nya skor och det har jag gjort idag. Skohuset öppnade här idag och de har gått ut ganksa hårt i sin reklam; "Köp inga skor än. Skohuset öppnar 28/4". Så jag har väntat på det eftersom de säkert skulle ha nåt öppningserbjudande och de hade de ju.

Jag hittade ett par skor som jag köpte som är ganska fina, men jag är inte så där jättenöjd. Är nog ganska kräsen när det gäller skor. Hittade en massa "opraktiska" men fina skor, som sandaler och skor med klack och sånt. Men att hitta ett par vanliga skor var inte så lätt. Kom ju i alla fall hem med ett par och behövde bara betala 99 kr för dem också och det är ju ett bra pris.