I helgen har vi sett True Grit. Den var riktigt bra. Jag tycker att flickan som filmen handlar om är så bra. Hon är så envis och har bestämt sig för att ta fast den man som mördade hennes far. Hon anlitar sheriff Cogburn som är både enögd och försupen och dessutom väldigt skjutglad. Han anser att en död fånge är lättare att hantera än en levande, men trots hans karaktärsdrag och brister tvekar Mattie inte att anställa honom.

Cogburn tar motvilligt på sig uppdraget att leta efter Tom Chaney, mannen som dödade Matties far. Under jakten på Chaney bildar de en trio med texas rangern Le boeuf. en stolt och idealistik man. De har alla tre olika motiv för att många Chaney som enligt rykten flytt ut i vildmarken och anslutit sig till ett ökänt gangstergäng.

Le boeuf och Cogburn kommer inte alls överrens, det enda de är eniga om är det olämpliga i att en fjortonåriga flicka följer med på jakten. Men eftersom det är hon som betalar dem tvingas de gilla situationen.

Det jag målade igår var en säng som M ska få. Det finns en viss charm i att använda sånt man själv hade när man var liten; M har haft lite kläder som K hade när han var liten och hon har fått leksaker som vi båda lekte med när vi var barn. Sängen som hon ska få är en sån där gammal utdragbar säng och den sovde min pappa och hans syskon i när de var små.

  Så här ser sängen ut

Jag började med att använda sandpapper för att jämna till ytan och rugga upp färgen lite, men det gav inte så mycket.

Tog fran slipmaskinen istället och det gick både lättare och var mer effektivt

När jag målade använde jag en roller och det gick riktigt bra.

Färdigmålad pch fin :)

Sängen är färdigmålad men jag är inte riktigt klar med den än. Jag har tänkt sätta en text på huvudgaveln. Antingen bara "Sov gott" eller "Godnatt och Sov gott". Kanske kommer det bli nån figur av nåt slag på den andra gevln också. Jag letar på internet och kommer kolla i vår hobbyaffär efter schabloner med text som man kan använda. hat ni några tips får ni gärna dela med er. Det ska bli så roligt när M får se sin nya fina säng.

Idag har jag målat, men vad jag har målat får ni veta imorgon. Jag har i alla fall bevis på att jag har målat, för hur jag än gör så lycklas jag alltid få lite färg på mig själv.

Det här är ännu ett av mina loppisfynd. Till skillnad från Väktare och Blixtsken så tillhör den inte mina favoriter. Jag vet egentligen inte vad jag tycker om den här boken. Men jag vet att det är en av de läskigaste böcker jag läst. Det tog mig 3 (!) försök innan jag vågade läsa hela boken.

Det är väl som med Midnatt, det säger kanske mer om mig än om boken. Men om man ärr som jag, så är det i alla fall ingen bok att läsa mitt i vintern när det är bäcksvart ute. Man bör heller inte sitta och läsa vid stora fönster.

De första kapitlen var svårast att ta sig igenom. De var väldigt läskiga och obehagliga. Sen blev det lite lättare att läsa allteftersom och slutet var spännande, men inte läskigt.

Det är väldigt länge sen jag läste den. Jag har bläddrat lite i den en stund och det jag läste var inte så jätteläskigt. Kanske är den inte så hemsk som jag minns den. Jag kanske ska ge den en chans till.  Det finns en film som bygger på boken, och även om den var obehaglig och läskig så lyckades den inte alls fånga samma känsla som boken.

Handlingen utspelas i Snowfield i Kalifornien. En charmig småstad som var en idyll för de 500 människor som bodde där. Fram till det hände. Nu är staden en spökstad, ett slakthus, och över två hundra människor har försvunnit utan spår. Minst 150 andra har dött en plötslig, ohygglig och oförklarlig död.

En ohygglig och ogripar ondska har intagit Snowfield. Mot denna ondska kämpar en handfull människor, bland annat polischefen Bryce Hammond, läkaren jennifer Page och hennes yngre syster Lisa. Det är en kamp på liv och död. De måste stoppa ondskan, annars hotar den att ta över hela världen.

jag brukar titta på program som Ett hus på landet och Drömhus vid havet, eller vad de nu heter. Ser också på Locaation, location, location, och det programmet har jag börjat titta  mer och mer på.

Husen som visas i programmet är så fina och mysiga. ibland dyker det perfekta huset och den perfekta tomten upp och jag känner att så där vill jag bo! Så där vill ha ha! En sån där tomt vill jag ha och så skulle vi kunna göra så här och så här.

Så vi får väl flytta till den engelska landsbygden. Eller så får vi köpa en stor tomt här i Sverige och bygga ett hus som är inspirerat av den engelska landsbygden. Frågan är bara var.

Kanske är de en kommande 30-årskris eller så är det bara så att det är dags för en föränding. Jag vill göra nåt med mitt liv, inte bara fantisera och se på när andra vågar göra verklighet av sina drömmar. Jag är inte missnöjd med mitt liv, men jag vill ha lite föränring. Det är så mycket jag vill göra, så många planer jag vill genomföra.

Det är kanske dags nu att sluta fantisera och faktiskt göra något åt det. Jag och syrran har pratat ganska mycket om det senaste tiden eftersom vill liknande saker. Det enda som hindrar mig är egentligen bara att jag inte vågar testa och fastnar i lösa planeringar och fantasier. Men jag vill ändra på det, och det är ju upp till mig att våga göra det. Och jag ska verkligen försöka.

... cyklat med M i cykelstolen för första gången

     "Går det bra?"

     "Ja-a"

     "Tycker du om att sitta i cykestolen?"

     "Mm"

     "Är det roligt att cykla?"

     "Mm."

... försökt låsa upp cykeln med lägenhetsnyckeln.

... ställt cykeln mot väggen till förrådet för att ta av cykelkärran. Som inte ens var   fastsatt i cykeln eftersom jag hade cykelstolen.

... kört firmabil, och fyra gånger har jag försökt använda vänsterfoten för att trycka ner kopplingen och försökt växla. Det är automatväxel på bilen.

Cykelkärran vi köpte för ett tag sen passade inte till min cykel så jag bytlånade med mamma. Det gick riktigt bra att cykla med cykelkärran fram och tillbaka till dagis och jobbet, tills det började krångla. Växelvajern har lossnat fyra gånger och den där cylindern som håller hjulet på plats har rallat upp sig själv lika lika många gånger.

Det är lite småläskigt när tramporna inte tar som det ska och man känner att bakre hjulet är lite löst. Nu har jag sagt farväl till den dumma cykeln och en istället har jag tagit tillbaka min egen cykel och en cykelstol är inhandlad. M har bara provsuttit i den än, men verkar tycka att det är väldigt roligt. Vi får se hur det går att cykla med den, jag har ju aldrig provat förut. Men det känns i alla fall skönt att slippa bära cykelkärran in och ut ur cykelförrådet.