Jag spinner vidare på mitt inlägg som jag skrev igår. Jag började tänka lite på favoritkaraktärer i böcker och vad som gör att vi gillar dem eller inte gillar dem. En del karaktärer känner man direkt att man gillar medan man tycker sämre om andra. kan det vara så att vi gillar eller inte gillar karaktärerna vi läser om beroende på hur vi är själva?

Läs gärna föregående inlägg också och lämna dina tankar om detta.

Ibland funderar jag på om de böcker vi läser avslöjar hur vi är som personer. Har typen av böcker vi gillar något samband med vår personlighet? Är man på ett visst sätt om man till exempel gillar fantasy eller deckare? Kan man se på personer vilka böcker de läser?

Nyckeln till sanningen är del två i Nyckel-trilogin. Den första boken heter Nyckeln till ljuset. I den första boken var det Malory som skulle hitta en av de tre nycklarna som befriar de tre prinsessorna som är inlåsta i en kista av glas.

I Nyckeln till sanningen är det Danas tur att försöka hitta en av nycklarna. Danas stora intresse är böcker och hon är övertygad om att det är i böcker hon ska hitta nyckeln till sanningen.

Hon arbetar som bibliotekarie men har tillsammans med Malory och Zoe köpt ett hus där de planerar att öppna ett konstgalleri, en bokhandel och en skönhetssalong. Under tiden som de arbetar med renoveringen av huset  funderar hon hela tiden på hur hon ska hitta nyckeln. Hon har inte så många dagar på sig och inga ledtrådar.

I hennes närhet finns hela tiden ungdomskärleken och författaren Jordan Hawke. Han krossade en gång henens hjärta, men kanske är det han som ska hjälpa henne att hitta nyckeln.

Mamma och pappa bjöd på surströmming ikväll. Svärmor var också med. Alla äter suströmming utom jag och syrran så vi fick fiskpinnar istället. Det fick M också. Mamma hade hämtat henne lite tidigare under dagen och hon satt redan och åt när vi kom eftersom hon hade blivit så hungrig. 

 Jag har inte lärt mig att tycka om surströmming, men det är ju så mycket jag inte tycker om. Fast det är väl så med surströmming, att antingen tycker man om det eller så tycker man inte om det. Har ju inte lärt mig att dricka kaffe heller så jag är egentligen inte vuxen på riktigt.

Till efterrätt fick vi en jä'ttegod rabarberpaj. M fick smaka lite av det också men det verkade hon inte gilla. Sen blev det en massa bus. M blir så speedad och busig på kvällen när hon är trött och det var full rulle. Hon gungade på gunghästen och skrattade massor. Och så busade hon lite med både farmor och mormor. Det är så härligt och se henne. Hon har världens bästa skratt.

Jag känner mig lite extra tråkig just nu. Statistiken har sjunkit ganska mycket de senaste dagarna och jag har tappat några prenumeranter igen. Jag vet att jag är tråkig, men är jag verkligen så tråkig?

Jag är så klart jätteglad för det prenumeranter jag har och de kommentarer jag får, men det är ju roligare att skriva om man har fler som läser/följer bloggen och ger respons på det man skriver. Jag lider väl av bekräftelsebehov precis som alla andra som bloggar.

I helgen såg vi äntligen Trassel, en lite annorlunda version av sagan om Rapunzel. Den var jättebra och jätterolig. En härlig film. Hästen var häftigast, den är nog min favorit i filmen. Ödlan var också riktigt rolig. 

Jag ska köpa den här filmen så småningom, det är en sån där Disney-film som jag vill ha i min filmhylla. Det är nästan lite synd att inte M är lite äldre för det skulle vara så kul att se såna här filmer med henne,

Flynn Rider, kungarikets mest eftertraktade och charmigaste tjuv har klarat sig genom livet genom att vara snygg, prata fort och ha tur. Tills han träffar Rapunzel. En nyfiken och modig tonåring med 20 meter långt hår. Rapunzel har livslångt utegångsförbud i ett torn som hon varit instängd i hela sitt liv. Hon gör ett avtal med Flynn om att han ska visa henne världen utanför. Rapunzel trotsar sin mor och löftet om att stanna i tornet och ger sig ut i världen på ett spännande äventyr med en stekpanna som vapen.

M blev lite trött innan lunch och hämtade både täcke och kudde och lade sig  på golvet utanför köket för att vila lite. Hon är så söt när hon gör så.

I onsdags inleddes Stadsfesten med Drakbåtsrodden. Det har varit uppehåll nåt år men nu har de börjat igen. Det är ganska kul att se på men, vi var så trötta efter jobbet så vi orkade inte.

Vi brukar alltid gå åtminstone en kväll, men inte i år. Det är ingen speciellt artist jag vill se och jag orkar inte riktigt heller. Det hade väl kunnat vara kul att se Robyn eller Erik Hassle kanske, men jag klarar mig utan också,

Som vanligt ska det regna festivalhelgen. Det är obligatoriskt att göra det. Det regnar alltid i alla fall en av dagarna. Det regnade lite igår inder dagen och det har regnat idag också. Det började regna när vi skulle in till stan mitt på dagen så vi tog bilen istället. Vi fick parkera lite utanför stan för det var så  mycket trafik och det var bilar överallt. Men det gick fort att gå in till stan ändå, så det gjorde inte så mycket.Det slutade i alla fall regna när vi kom dit så vi slapp i alla fall regnet medan vi var där.

M sov gott större delen av tiden och evrkade inte alls brydd av surret och oljudet. Kan kanske bero på att hon hade hörselkåpor, men hon brukar sova gott trots lite oväsen. Det var många små barn där och jag förstår egentligen inte varför de inte hade hörselkåpor, ljudnivån blir ju så hög när artister uppträder. Jag såg bara 2-3 stycken förutom M som hade såna.

Att gå på festivalen med barnvagn var väl inte det emst genomtänkta. Det var svårt att ta sig fram ochdet är nog svårt utan barnvagn. Men jag var inte direkt ensam om det. Det var jättemånga som var där med barnvagnar och försökte låta bli att köra på folk.

Vi åt thaiwok som vi alltid gör på festivalen, det är ett måste. Och så blev det en godis rem och chokladmunkar. Jag brukar alltid köpa varma chips, men i år blev det munkar istället. De blir alltid att äta en massa på festivalen. Ibland blir det lite sockervadd också, även om jag egentligen är för gammal för det.